.

Jag borde egentligen inte skriva, fast jag gör det ändå. Jag kan inte sova på kvällarna för att jag ligger och tänker på dig. Och när jag gör det så gör det ont i mitt hjärta. Jag har aldrig känt såhär för någon förut, jag är inte sånhär. Men vet du hur ont det gör att vara kär i någon som inte är det tillbaka? Vet du hur liten och bortglömd man känner sig.

Det var någon annan här igår. Jag tänkte på dig. Varför var inte du här? Jag känner ingenting för han som jag känner för dig. Men han var här och det var mer än du var.

Jag borde verkligen inte skriva det här. Du är pusselbiten som fattas i mitt liv. Men nu gjorde jag det ändå.